Vad påverkar priset på metallskrot i Stockholm?

Stockholms Metallåtervinning 4 min läsning
Vad påverkar priset på metallskrot i Stockholm?

Priset på metallskrot styrs av fyra huvudfaktorer: världsmarknadspriset på metallen (ofta LME-noteringen), hur ren och välsorterad metallen är, vilken legering det rör sig om samt mängden du säljer. I Stockholms län tillkommer en femte faktor som ofta glöms bort — konkurrensen mellan regionens många mottagare. Den som jämför flera bud på samma parti ser snabbt att skillnaderna kan vara betydande.

Världsmarknaden sätter grundnivån

Koppar, aluminium, zink och bly handlas dagligen på London Metal Exchange (LME), och stålskrot följer egna internationella index. När skrotgårdar lämnar bud utgår de från dessa noteringar, omräknade till svenska kronor — vilket gör att även valutakursen spelar in.

Skrotpriser är färskvara: ett bud som lämnades förra månaden säger väldigt lite om vad materialet är värt idag. Världsmarknaden rör sig hela tiden med konjunktur, byggaktivitet och industrins efterfrågan. Därför lämnar nätverkets uppkopplade skrotgårdar alltid dagsaktuella bud, och därför lönar det sig sällan att sitta på ett parti i väntan på “rätt läge” — ingen kan tajma metallmarknaden.

Renhet: den faktor du själv styr över

Skrotgården betalar för metallinnehållet, inte för vikten i sig. Ju mindre arbete mottagaren behöver lägga på att sortera, rensa och nedklassa materialet, desto mer av metallvärdet hamnar i ditt bud.

Det här kan du påverka själv:

  • Sortera per metallslag. Koppar för sig, mässing för sig, aluminium för sig. Blandskrot prissätts efter den minst värdefulla beståndsdelen — eller efter en schablon som sällan är till din fördel.
  • Ta bort främmande material. Plast, gummi, trä, isolering och betongrester drar ner klassningen.
  • Skilj på kvaliteter inom samma metall. Blank, oisolerad koppartråd värderas högre än lackerad eller förtennad koppar. Ren aluminiumplåt värderas annorlunda än aluminium med järnskruv i.

Läs mer i guiden om hur du sorterar metallskrot före försäljning.

Legering och kvalitet avgör klassningen

“Aluminium” är inte en enda vara — profiler, gjutgods, plåt och felgar klassas och värderas olika. Samma sak gäller rostfritt stål, där nickel- och molybdeninnehållet (till exempel syrafast 316 jämfört med vanligt 304) gör stor skillnad, och mässing, där olika legeringar har olika kopparandel. Vet du vilken legering du har — exempelvis från materialcertifikat eller märkning — så ange det i förfrågan. Det ger skrotgårdarna bättre underlag och dig skarpare bud.

Volym och logistik

Större partier ger ofta bättre pris per kilo, eftersom mottagarens hanterings- och transportkostnad slås ut på mer material. I Stockholms län är logistiken samtidigt en mindre prispress än i glesare delar av landet: avstånden till mottagningarna är korta från länets alla 26 kommuner, vilket gör att även medelstora partier är intressanta för flera aktörer. För pågående byggen och rivningar kan container ofta ställas ut, så att materialet samlas och vägs i ett sammanhang.

Konkurrensen i Stockholmsregionen — din dolda hävstång

Stockholms län är en av landets mest aktiva skrotmarknader. Byggprojekt, rivningar, verkstäder och fastighetsbolag genererar metall varje dag, och många mottagare konkurrerar om materialet. Det betyder att samma parti kan värderas olika av olika skrotgårdar — beroende på vilka material de är specialiserade på, vilka avsättningskanaler de har och hur deras lager ser ut just nu.

Det enskilt enklaste sättet att få rätt betalt är därför att låta flera mottagare lämna bud på samma underlag. En förfrågan via nätverket går ut till flera uppkopplade skrotgårdar i regionen samtidigt — du jämför buden och väljer själv.

Vanliga missförstånd om skrotpriser

  • “Det finns ett officiellt skrotpris.” Nej. Det finns världsmarknadsnoteringar, men det faktiska budet på ditt parti beror på renhet, klassning, volym och mottagarens situation.
  • “Allt järn är lika mycket värt.” Klipp- och balningsbart stål, tunnplåt och gjutjärn klassas olika.
  • “Det lönar sig inte att sortera små mängder.” Jo — redan att skilja koppar och mässing från järnet kan förändra budet märkbart, eftersom prisskillnaden mellan metallslagen är stor.

Så tar du reda på vad ditt skrot är värt

  1. Inventera materialet: vilka metaller, ungefär hur många kilo eller ton, och i vilket skick.
  2. Sortera det som enkelt låter sig sorteras.
  3. Gör en kostnadsfri förfrågan och beskriv materialet så noggrant du kan — gärna med bilder.
  4. Jämför de dagsaktuella buden från nätverkets skrotgårdar i Stockholmsregionen och välj den mottagare som passar bäst.

Vill du veta hur själva affären går till, från förfrågan till betalning? Läs så går skrotaffären till — steg för steg.

Har ni skrot att sälja?

En förfrågan → priser från flera uppkopplade skrotgårdar i nätverket.

Begär offert